Jesper Lindell

Jesper Lindell

Jesper Lindells nya singel »Leave A Light On« är startskottet på en intensiv artonmånaders-period med en rad singlar och inte mindre än två album. »Leave A Light On« är en catchy hybrid av blue eyed soul och jordnära klassisk rock, som övertygar stort och som utan tvekan ger mersmak.

»Leave A Light On« är skriven av Jesper och inspelad med turnébandet i egna studion, belägen på klassisk folkrörelse-mark i Brunnsvik utanför Ludvika.

Jesper Lindells debutsingel »Moving Slow« från 2017 blev en omedelbar framgång (guldplatta!) och har idag streamats nästan fem miljoner gånger. Med denna singel och den därpå följande EPn etablerades även Jespers samarbete med First Aid Kit-familjen, ett samarbete som fortsatte med First Aid Kits hyllade Leonard Cohen-hyllning på Dramaten, nu aktuell på skiva.

Efter diverse skivbolagsproblem kom det hyllade debutalbumet »Everyday Dreams« kom 2019 och innehåll bland annat radiofavoriterna »Whatever Happens« och »Stormy Waters«. Albumet släpptes även internationellt och fick bland annat lysande kritik i amerikansk media.

Jesper åkte hem till Ludvika, repade ihop sitt band och hösten 2019 och våren 2020 var avsatta för turnerande. Men så blev det inte. Pandemi och vacklande hälsa satte stopp för planerna. Men istället för att deppa ihop omvandlade Jesper motgångarna till en enorm kreativ energi. Han skrev mängder av starka låtar, sökte nya sound och arrangemang tillsammans med sitt väl sammansvetsade band och började spela in. Allt trots en allvarlig njursjukdom.

Samma vecka som »Leave A Light On« släpps får Jesper en ny njure av sin pappa. En bra vecka för Jesper Lindell!

Trots sin lågmälda och blyga framtoning är den trettonårige Jesper Lindell Ludvikas stora fotbollstalang. Under en match händer det som inte får hända. Han skadar sig, får ett gipsat ben och en rullstol med sig hem från Ludvika lasarett. För att lindra tristessen sätter storebror Anton en gitarr i händerna på den deprimerade Jesper och lär honom att ta sina första ackord. När Jesper blir av med gipset återvänder han inte till laget och fotbollsplanen. Istället blir det replokalen och ett nystartade band. Jesper lär sig inte bara hur man tar ett G-dur utan, ännu viktigare, hur man vänder en motgång till att komma tillbaka bättre och starkare.

Redan tidigt märkte alla i Jespers omgivning att han hittat sitt rätta element. Det var inte gitarren i sig, utan snarare de låtar han kunde skriva på den och känslan som infann sig när han sjöng, som gav den annars tystlåtna Jesper ett nytt och starkare språk att kommunicera med. "Allt kom så lätt och naturligt med musiken för brorsan, man var lite avundsjuk" säger Anton, som är Jespers lika musikaliska basist och trogne följeslagare.

Redan som sjuttonåring lämnade Jesper Ludvika för att gå på rock-gymnasiet i Örebro. Där var Jesper med och startade det sjuttiotals-influerade rockbandet Almost Nature. Inspirerade av band som Savoy Brown, Grand Funk Railroad och Thin Lizzy är det inte konstigt att två av kompisarna, André Kvarnström och Kristoffer Schander, senare gick vidare och spelar i det internationellt framgångsrika och hyllade svenska bluesrock-bandet Blues Pills.

Det var med kompisarna i Almost Nature som Jesper för första gången gick in i replokalen och bad bandet spela en låt som han själv skrivit. "Jag hade skrivit sedan jag var tretton men det var då jag för första gången kände det där som gjorde musiken till något större och allvarligare än att bara rocka på, dricka bärs och drömma om att bli rockstjärna. Det var mäktigt och gav mig det driv som hjälpt mig att vakna varje dag med en självklar känsla att det är i musiken jag har min plats. Varje dag är till för att skriva bättre låtar, sjunga sannare och på riktigt bli den musiker och artist jag själv skulle vilja lyssna och se på."

Efter gymnasiet bröt bandet upp och Jesper flyttade till Göteborg. Både Jespers pappa Anders och brorsan Anton jobbar som brevbärare och det har också varit det perfekta extraknäcket för Jesper under skoltiden och mellan gig. "Det är många musiker som jobbar på posten för att det är fritt och att jobbet finns överallt. Och det var på posten i Göteborg som jag mötte de kompisar som skulle bli medlemmarna i mitt nästa band King Harvest."

Bandnamnet kommer från The Band-låten med samma namn och skvallrar om i vilken riktning Jespers låtskriveri och sång var på väg. "Vi lät inte mycket som The Band när vi spelade men jag lyssnade mycket på dem, soul, Van Morrison och nyare americana-musik som jag börjat upptäcka. Det var en tid då jag på något sätt började hitta de influenser, låtar och sound som känns rätt, tidlösa och närmast outtömliga".

Det är här Jespers resa startar på riktigt.

"Chefen för BMG i Stockholm får en låt jag skrivit och spelat in med bandet uppspelad för sig och bjuder upp mig för ett möte på hans kontor". Bandet är i upplösning och det passar bra då det är Jesper solo man vill signa. Både på förlaget och på labeln. "Min stora dröm har egentligen vara att få komma ut och turnera och spela live. Så nu tänkte jag att det äntligen kommer att ske."

Men flytten till Stockholm och tiden på majorbolag skulle inte bli vad Jesper hade hoppats på. "Vi spelade först in en skiva som jag egentligen aldrig fick någon respons på från BMG. Den ligger kvar i min dator och de tyckte nog helt inte att den höll. Idag håller jag nog med dem. Och de hade nog hoppats att jag skulle vara användbar som låtskrivare och sångare för modern högstreamad pop och EDM-musik. I vakuumet efter att skivan inte släpptes gjorde jag faktiskt ett försök med det men det gick inte alls".

Jesper beskriver den erfarenheten som väldigt viktig för framtiden och som nästa stora vändpunkt i hans artisteri. "Bristen på respons för den musiken jag gjort sänkte mitt självförtroende rejält och när jag sedan tog på mig ett uppdrag som jag verkligen inte hade något utbyte av som skapande person, fylldes jag av självförakt och jag var rejält deprimerad. Men det fick mig samtidigt att förstå vad jag kan göra och inte göra, samt vad jag SKA och inte ska göra. Och kanske ännu viktigare att respekten för musik som uttryck och känsla är hela min motor. Vis av den erfarenheten kommer jag alltid att göra det som min instinkt och motivation säger till mig att göra, inget annat."

En turné som gitarrist i ett förband åt sin gamla hjälte Bryan Ferry var perfekt för att läka och bygga upp Jespers motivation att göra musik igen. Ungefär samtidigt erbjuder BMG honom att spela in en EP tillsammans med Lolita Pop-veteranen Benkt Söderberg i hans studio i Stockholm. Han låna en lägenhet i Stockholm av Sten Booberg, en annan Lolita Pop-veteran. Ensam i Stens lägenhet börjar det hända saker i Jesper och han skriver plötsligt mer utvecklade låtar, gitarrspelet börjar ta större plats och prioritet och med det utvecklas sakta också den varma och själfulla sångröst som vi idag blir så hänförda av.

Inspelningarna kommer Jesper ihåg med värme. "Det var jag, Benkt och Sten i studion och jag spelade de flesta instrumenten själv utom trummor. Benkts döttrar Klara och Johanna Söderberg, alltså First Aid Kit, kom ner och lyssnade under inspelningarna och plötsligt var de med och sjöng på låtarna. Det kändes naturligt och jäkligt kul då jag är ett stort fan av deras musik"

EPn släpps 2017 och låten "Moving Slow", smakfullt kryddad med Klara Söderbergs intensiva stämma, blir en mindre radiohit. Låten är fortfarande en ständigt växande streaming-favorit med idag nästan 5 000 000 lyssningar på Spotify. Men förutom en mindre förbandsturné med den Justin Townes Earle, blir det inget av Jespers dröm att komma ut och spela sin musik live. Jespers nyfunna vänskap med Klara och Johanna gör dock att han blir inbjuden att vara med i First Aid Kits Leonard Cohen-föreställning på Dramaten i Stockholm. "Det var jäkligt nervöst men samtidigt intressant och lärorikt. Riktigt kul är att föreställningen precis släppts på skiva och verkar vara en riktig storsuccé. Jag sjunger faktiskt på tre av låtarna på skivan."

Istället för turnéerna han drömt om, får Jesper istället klartecken och budget från BMG att gå in i studion för att spela in ett album för att följa upp succén med EPn och låten "Moving Slow". Men under tiden som Jesper och teknikern/producenten Zack Anderson från Blues Pills spelar in albumet sker det som så ofta sker på stora bolag. BMG gör stora förändringar och helt plötsligt är inte de personer som varit Jespers röst kvar på bolaget. Och med det försvinner stödet för att kunna avsluta och släppa skivan som nästan var färdiginspelad.
"Det var jättejobbigt, främst då jag hade musiker och Zack som jobbat så hårt för mig i studion. Jag löste mig ur kontraktet med BMG och släppte 2019 skivan "Everyday Dreams" på eget bolag i Sverige. Det lilla skivbolaget Super Alive Natural från Kalifornien hittade min musik på något sätt och släppte den med liten budget i resten av världen, vilket var coolt. Jag gillar verkligen skivan, men den har inte den tydliga riktning som jag tror behövs. Men det är bra lirat och jag är nöjd med låtarna. Och singeln "Whatever Happens" har spelats mycket och länge på radion här och på college-radio i USA och faktiskt blivit upplockad för en TV-serie i USA, "The Council Of Dad".


Med framgångarna för "Everyday Dreams" och Jespers nyfunna oberoende, började plötsligt drömmen om vägen och livemusik kännas nåbar. Jesper flyttade tillbaka till Ludvika och med ett band byggt med vänskap och talang som fundament och en nybyggd studio på LO:s övergivna gamla folkhögskola Brunnsvik, hade Jesper plötsligt bokningar och en riktigt bra liveakt att visa upp. En höstturné 2019 följdes av en månadslång turné med Memphis-artisten Liz Brasher i februari 2020.

Men med två veckor kvar sprack drömmen. Pandemin slog till och omöjliggjorde samtidigt en lång konsertsommar med ett femtiotal spelningar bokade runt hela Sverige och i Italien. Som om den olyckan inte var nog, började en medfödd njursjukdom att göra sig påmind och hans njurkapacitet sjönk i en rasande takt. Jesper förvandlades till en extrem riskperson för den nya farsoten och fick gå i hem-karantän hos sina föräldrar. Ganska snart var njurfunktionen så låg att transplantation var den enda lösningen. Jespers sattes i dialys tre dagar i veckan i väntan på att hans pappa kunde bli godkänd som donator. Det stora trycket på sjukvården mitt i pandemin har gjort att Jesper fått vänta på sin transplantation och han har snart gått ett helt år i dialys och väntat på sin tur.

Det som såg så ljust ut blev plötsligt helt svart. Tjugoåtta-årige Jesper är tillbaka i sitt pojkrum. Ni kommer ihåg den blyge fotbollskillen i rullstol med en gitarr i knät, han som satt i samma rum. Jesper är fortfarande lika blyg och tystlåten, men oviljan att ge upp är också minst lika stark. Under det gångna året har Jesper skrivit låtar och spelat in musik som helt igenom andas en världsartist i vardande. Första singeln "Leave A Light On" signalerar inte på något sätt att Jesper är ett otursdrabbat offer, Tvärt om pekar den framåt mot tiden efter pandemin. "Leave A Light On" kommer följas av en rad oantastliga singlar och ett helgjutet album med släpp i januari 2022. Med ny njure och sitt makalösa sex-mannaband är Jesper Lindell på väg ut i världen för att presentera sin musik. Det är bara att hoppa på tåget och åka med på en resa som nu äntligen får starta!

"Väntan verkar ha gjort gott. Produktionerna är större och frodigare, Jesper
Lindell lever ut med större självklarhet, samtidigt finns ett djupare lugn där
det behövs".

Av Dagens Nyheter

"Jesper Lindell kanske är en av vår moderna tids mest solklara stjärnskott."

Av Gaffa

"…skapar ett alldeles särskilt universum att infinna sig i. Jag kan inte låta
bli att drömma mig bort till en varm veranda och kvällsdopp när jag lyssnar
på musiken."

Av Nöjesguiden

"Det sitter i rösten: en innerlighet som inte går att blunda för, en
påträngande röstklang som tvingar dig att ta ställning, ett vokalt
självförtroende som tillåter producenten att emellanåt hålla resten av
musiken i bakgrunden"

Av Sydsvenskan